*** FARTYGSBEVARANDE ***

 

 

Startsida > Artiklar > Framtidsutsikter för fartygsbevarandet

 

Framtidsutsikter för fartygsbevarandet

 

Arbetet med att bevara fartyg kommer även i framtiden att skötas av många olika aktörer: Ideella organisationer, privatpersoner, företag, museer, kommuner, och staten. Det är dock önskvärt att myndigheterna tar ett större ansvar för fartygen än i dagsläget. Dels genom att underlätta för de enskilda fartygsägarna ekonomiskt, men också genom att ge antikvarisk rådgivning och göra punktinsatser. Dessa punktinsatser kan ske genom musealt bevarande av enskilda speciellt intressanta skepp. I utlandet finns det många exempel på hur skepp bevarats på detta sätt som en sorts nationalmonument. I England finns t ex klipperskeppet Cutty Sark och lord Nelsons Victory. I Göteborg har man under senare år byggt upp ett ”maritimt centrum” där man samlat fartyg som monitoren Sölve, jagaren Småland med flera fartyg. Det finns flera förebilder i utlandet för ett sådant centrum, exempelvis Mystic Seaport i USA som kan jämföras med ett maritimt skansen. Det finns planer på att varvsön Beckholmen ska utvecklas till ett centrum för fartygskultur i Stockholm med fartyg, levande varvsverksamhet och hantverkare. I ett kulturmiljöperspektiv är det idealiskt att på detta sätt sammanföra en genuin hamn- eller varvsmiljö med traditionella fartyg


Inom kulturmiljövården borde fartyg få samma skydd som byggnader på land och en central antikvarisk myndighet borde få fartygsbevarandet som ansvarsområde för bedömning, rådgivning, urval och punktinsatser.


När det gäller den ideella organisationen kring fartygen kan Sveriges segelfartygsförening nämnas som ett bra exempel på hur en rikstäckande fartygsförening kan fungera. Föreningen arbetar aktivt genom fartygsförteckningar, rådgivning vid renovering, lobbyverksamhet och inte minst praktiskt renoveringsarbete. Bland enskilda fartygsföreningar kan Museiföreningen ångfartyget Ejdern nämnas som ett bra exempel. Den har ”till syfte att verka för att s/s Ejdern för framtiden bevaras i trafikdugligt och tidsenligt skick samt att samla intresserade till arbete ombord på s/s Ejdern” Det är föredömligt att på detta sätt föra in bevarandet och levandegörandet av fartygen i stadgarna.


Det finns problem för fartygsbevarandet inom en överskådlig framtid. Dagens svenska handels- och örlogsfartyg har idag en väldigt kort aktiv tid med historiska mått. Den svenska handelsflottan är väldigt kvalitetsinriktad och fartyg som anses omoderna säljs vidare till utlandet. Flottans vapenförande fartyg når endast i undantagsfall en ålder av 25 år. Denna snabba cirkulation gör att de utrangerade fartygen blir svåra för allmänheten att betrakta som museiföremål och får försvinna. Ett växande problem för de privatägda fartyg som ligger vid storstädernas kajer är de höga bostadskostnaderna i staden. Ett fartyg i miserabelt skick och i behov av omfattande renovering kan få ett högt marknadsvärde som bostad. Dessa höga priser gör att seriösa fartygsentusiaster inte har möjlighet att ta över dessa fartyg; pengar behövs till renoveringen. Detta problem verkar i dagsläget mycket svårlöst.


Ett viktigt arbete för framtiden är också att väcka allmänhetens intresse för fartygen som kulturminnen. Det är lättare att lyckas med projekt som har en folklig förankring. Nuläget är väl något bättre än för 20 år sedan, men fartygen har ännu inte uppnått samma status bland allmänheten som gamla byggnader. Genom att visa upp och låta många människor uppleva de gamla fartygen samt upplysa om deras kulturhistoriska värde kan man påverka opinionen. Bra exempel på detta är arrangemang som skärgårdbåtens dag, postrodden och segelfartygens dag. Vid dessa arrangemang visas fartygen upp och besökare kan gå ombord och eventuellt följa med på en tur.

 

Fredrik Leijonhufvud


svanefjord.jpg

 

G till NTVERKET FR FARTYGSBEVARANDE

 

Maila webmaster

2017/09/20